27 jun Benalmádena – en pärla på Costa del Sol
Benalmádena har Torremolinos som närmaste granne i öster och Fuengirola i väster. Kommunen är 27,2 kvadratkilometer stor och har en befolkningstäthet på 2 490 innevånare per kvadratkilometer. Staden har 66 939 innevånare, vilket är det åttonde högsta invånarantalet på Costa del Sol, och är kommunen med den tredje största ytan efter Málaga och Torremolinos, vilket inkluderar tre huvudsakliga stadsområden: Benalmádena Pueblo, Arroyo de la Miel och Benalmádena Costa.
Benalmádena Pueblo
Cirka tre kilometer från stranden ligger Benalmádenas ursprungliga kärna på 280 meters höjd. Benalmádena Pueblo är i likhet med Mijas Pueblo en autentisk andalusisk bergsby med pittoreska andalusiska hus, kullerstensgator och smala blomstersmyckade gränder. Trots stor efterfrågan på fastigheter och ökad nybyggnation under de senaste 20 åren har byn lyckats bibehålla en stor del av sin charm. Det var inte länge sedan som El Pueblo i Benalmádena var ett nästan obebyggt samhälle på landet.
Arroyo de la Miel
Arroyo de la Miel (Honungsbäcken), som ursprungligen var en separat stad, ligger mellan Benalmádena Pueblo och Benalmádena Costa. Det är den största och livligaste delen i kommunen vad gäller bostäder, men även kommersiellt sett. Bebyggelsen består huvudsakligen av stora lägenhetskomplex som ligger tätt. Här finns också tågstationen, som har anknytning till slutstationerna Málaga och Fuengirola.
I Arroyo de la Miel ligger också Tivoli World, den största nöjesparken på solkusten med mer än 40 olika attraktioner. Alldeles utanför nöjesparken startar en linbana som går upp till toppen av berget Calamorro på 769 meters höjd. I Arroyo de la Miel finns också delfinariet Selwo Marina samt den enda ishallen i Andalusien.
Benalmádena Costa
Det historiska Benalmádena
Araberna gav platsen dess namn, Ben-al-Mádena som på arabiska betyder ”gruvornas söner”. Under nästan 800 år regerade araberna i området. När den kristna erövringen började under mitten av 1400-talet förstördes Benalmádena delvis och 1456 övergav en stor del av befolkningen staden och flyttade bland annat till grannkommunen Mijas. När det lugnade ner sig kom många tillbaka för att bygga upp staden igen, bara för att åter få uppleva att den förstördes år 1485, när det kristna kungaparet Ferdinands och Isabels trupper återtog den med våld. Nästa katastrof för Benalmádena kom i slutet av oktober 1680 då en kraftig jordbävning förstörde staden och jämnade nästan alla byggnader med marken. Kustdelen blev också förstörd. Under 1700- och 1800-talet gjorde man stora ansträngningar att återuppbygga Benalmádena. År 1784 köpte Félix Solesio området Arroyo de la Miel och byggde här sex pappersfabriker. Man började med vinodling och odlade moscateldruvor, vilket åter fick fart på staden. Det började flytta in människor igen och staden växte långsamt.
Modernare tider
1890 förstördes vinodlingarna av en vinlus, (Phylloxera vastatrix) som härstammade från Amerika. Den förstörde större delen av Europas vinodlingar och det dröjde till efter andra världskriget innan de hade återhämtat sig helt. Bland befolkningen härjade sjukdomar som kolera, malaria och tyfus, och ett stort antal innevånare emigrerade.
I slutet av 1800-talet hade Benalmádena drygt 2 000 innevånare vilket minskade något under 1900-talet tills turismen gjorde sitt inträde på 1950-talet. Under 1970-talet skedde en kraftig ökning och år 2000 hade Benalmádena cirka 30 000 innevånare, vilka i dag uppgår till otroliga 66 939 enligt den senaste folkräkningen 2015.
